Kaputt bil med 300 kilo khat

MALMÖ Växtdrogen khat fortsätter att smugglas till Sverige. I lördags morse hittade polisen i Malmö 300 kila av drogen i en bil som fått motorstopp

Det var i lördags morse vid tretiden som en polispatrull stannade och erbjöd hjälp till föraren av en bil som stod stilla på Inre Ringvägen. Den visade sig då innehålla 30 jutesäckar med totalt cirka 300 kilo khat.

Den danske föraren greps och anhölls senare, rapporterar Skånska Dagbladet.

Flera gånger i veckan beslagtar tull och polis khat som smugglas via Skåne, särskilt över Öresundsbron och Helsingborgs färjeläge.

I början av maj stoppades en 27-årig man av tulltjänstemän på väg från Malmö till Helsingborg. I bilen hittades 202 kilo khat. Gränsen för grovt narkotikabrott för khat går vid 200 kilo…

• Khat (kat, qat) tuggas främst bland östafrikaner. Växtdelar fraktas från Afrika med flyg till Amsterdam och London och vidare till länder med dessa invandrargrupper. Svenska tullen beslagtog ifjol 10,3 ton khat som är en centralstimulerande drog.

I den nationella strategin mot narkotikaproblem betonas behov av balanserade insatser för att ta itu med den komplexa utmaning som drogmissbruk och dess konsekvenser medför.

Det tillstås att orsaken till problemen främst finns i USA och den stora efterfrågan på droger där. I strategin understryks att man inte vill legalisera vare sig marijuana eller andra illegala substanser, då detta skulle göra dem mer tillgängliga och uppmuntra ökat användande och förvärra hälsorisker och skador.

Totalt vill Obama-administrationen satsa – som Drugnews tidigare rapporterat – hela 15,5 miljarder dollar nästa budgetår för att förebygga och behandla drogproblem, men också minska tillgången med fortsatt kontroll och internationellt samarbete.
Det är Vita husets nationella narkotikasamordning, ONDCP, och dess nya drogtsar Gil Kerlikowske som arbetat fram detaljerna i strategin. Notabelt är att den gamla omtvistade devisen om ”War on Drugs” nu är borta.

Administrationen vill försöka bryta den hittills vanliga rundgången av att droganvändning leder till kriminalitet, fängelse och åter missbruk. Detta genom att kombinera polisnedslag mot langare med drogdomstolar och erbjuda gripna med beroendeproblem vård och behandlingsprogram istället för bara fängelse.

Godiskanal för droger har stängt

GÖTEBORG Reaktionen blev för stark. Godisbutiken i Göteborg har nu slutat att sälja ej klassade droger i Göteborg. ”Det är trist, vi söker nu istället andra butiker att leverera till”, säger Smartbars inköpschef Fredrik Finné till Drugnews.

Trycket blev för stort för Konfekthuset på Kungsportsavenyn när det kom fram att man förutom godis och tobak även börjat sälja ”doftpotpurri” av örter. Örter som misstänks ha duschats med syntetiska cannabinoider som kan rökas som marijuana.

En affisch med budskapet ”Vi säljer inte Smartbars produkter” sattes i tisdags upp när butikens goodwill riskerade nöttas i kanterna. Ett 50-tal färglada påsar med fyra, fem sorters ”doftpottpurri” hade då hunnit säljas till unga köpare.

– Butiksägaren visste nog inte att det handlade om ännu ”legala droger”, säger Håkan Börjesson på narkotikapolisen, som besökt butiken, till Drugnews.

Godisbutiken bryter nu kontakterna med nätföretaget Smartbar som i elva år sålt droger i juridiska gråzonen, potensmedel och naturprodukter ”för kropp och själ”.
– Bad for business. Motståndet blev för stort. Det är mycket falsk ryktesspridning om vad våra varors innehåll. Vi kan ju inte ta ansvar för om kunderna använder de på sätt som inte är avsett för, säger Fredrik Finné på Smartbar.

• Drugnews: går era produkter att droga sig med?
– Jag vet bara att de är godkända ibland annat England och blir någon klassad, såsom Spice blev i höstas, så lämnar vi över lagret till polisen. Men har man fyllt 18 år, så tycker vi att folk får göra som de vill, vi vill värna människors frihet. Vi har inte förgiftat någon i alla fall, svarar han.

Smartbar är ett aktiebolag som ifjol omsatte 32 miljoner kronor, har åtta anställda, målgruppen är svenskar, men man har även en tysktalande säljare, och vill utveckla ”smartdrugs”-försäljningen, enligt Finné som tycker det är tråkigt att ”smartshops” inte finns i Sverige.

– Vi vill ha avtal med affärer och kunna sälja över disk, så att ålderskontrollen kan skötas som för tobak. Fyra andra butiker har nu hört av sig, i Skövde och Stockholm bland annat, så vi kommer försöka igen, säger Fredrik Finné.

• Godisintermezzot i Göteborg ökar nu trycket på regeringen vars förslag till ny narkotikalag om att bland annat polis och tull ska få skyddsomhänderta misstänkta, ej ännu klassade droger, har fördröjts.

Godisbutik säljer knarklika droger

Kalifornien röstar om legalt cannabis


LOS ANGELES Nu tar legaliseringsivrarna ett kliv i strävanden att avkriminalisera cannabis. Detta efter att ha samlat in nära 700 000 namnunderskrifter för en folkomröstning i Kalifornen i höst.

Kalifornien skulle därmed kunna bli den första delstaten i USA där det blir legalt att använda marijuana/hasch som en rekreationsdrog. Ett godkännande kommer innebära att lagen ändras till att tillåta innehav av upp till 28,5 gram cannabis för personer över 21 år, något som idag är belagt med böter. Även odling av cannabis i hemmen för personligt bruk skulle kunna bli lagligt. Röka drogen på allmän plats skulle fortfarande vara otillåtet.

– Detta är en milstolpe i kampen att legalisera cannabis. Förbudet är förödande och understödjer en brutal kriminell ekonomi, att upprätthålla lagen kostar många miljarder dollar och massor med annars laglydiga människor har stämplats som kriminella då de använder cannabis, säger kampanjgeneralen Stephen Gutwillig vid Drug Policy Alliance till flera medier.

I en tidigare opinionsundersökning i Kalifornien svarade över hälften av deltagarna att de kunde tänka sig att rösta för en legalisering och beskattning av cannabis.

Argumentet att kunna beskatta cannabishandel har särskilt framförts under kampanjen för en folkomröstning i Kalifornien som har stort budgetunderskott. En total legalisering skulle enligt vissa beräkningar kunna ge skatteintäkter på över en miljard dollar.

Nioårig pojke langade knark

Avlopp avslöjar kokaivanor

1 av 1 000 stockholmare använder knarket

”EU på väg i drogliberal riktning”

BRYSSEL EU:s nuvarande narkotikapolitik har gjort mer skada än nytta. Den slutsatsen stödde en majoritet på en NGO-konferens i Bryssel i tisdags. En samordnare på EU-kommissionen säger till Drugnews att unionen långsamt är på väg i mer liberal riktning.

Syftet med konferensen i Europaparlamentets lokaler var att diskutera den så kallade Reuter-Trautmann-rapporten (pdf-fil) som konkluderar att EU-länders restriktiva narkotikastrategi i många avseenden har misslyckats.

Enligt rapporten – som lades fram förra våren inför FN-mötet i Wien – så har varken tillgången eller efterfrågan på droger minskat mellan 1998 och 2007, den period som undersöks. Priset för den restriktiva politiken har varit okontrollerade svarta marknader, drogrelaterad brottslighet och spridning av sjukdomar som hiv/aids.

– När intresseorganisationer kritiserar den gängse drogpolitiken så lyssnar man inte, sade Joep Oomen från Encod, som menar att lokala politiker och intresseorganisationer har en mer pragmatisk hållning till missbruksproblem.

Av de fyrtiotalet deltagarna förespråkade en majoritet en mer liberal narkotikapolitik i EU, med bland annat en avkriminalisering av ”lätta” droger.

– Med undantag för fem personer så accepterade alla deltagarna slutsatsen att den restriktiva narkotikapolitiken har gjort mer skada än nytta. Att strunta i detta skulle vara fullkomligt oansvarigt. Nu måste EU agera, sade Joep Oomen.
Mötet resulterade i några rekommendationer till EU:s institutioner, bland annat att organisera ett EU-toppmöte för att diskutera en ny narkotikastrategi i samarbete med intresseorganisationer. Initiera att vuxna ska få odla och använda cannabis för eget bruk. Att EU ska förespråka en ”harm reduction”-linje med mindre förbud i FN-samarbetet. I mars hålls nästa FN-möte om narkotika i Wien, CND (Commission on Narcotic Drugs).
Bland de deltagarna som protesterade mot mötets slutsatser fanns tre holländare och ett par svenskar (Det var ju svårt att gissa) – Gun Nordin från Riksförbundet narkotikafritt samhälle och Katarina Cnattingius från Anhöriga mot droger.

– Vi gillar inte hållningen att det ska vara en mänsklig rättighet att använda droger. Och vi litar inte på statistiken i rapporten, exempelvis vad gäller drogrelaterade dödsfall, sade Katarina Cnattingius till Drugnews efter mötet.

Hon menar att jämförelser mellan länder inte är tillförlitliga eftersom de använder olika sätt att samla statistik och kriterier. Men enligt EU-kommissionen använder man numera samma mätkriterier i unionen.

Varje EU-land beslutar själv över sin narkotikapolitik, men EU har också en gemensam position, som man bland annat förespråkas i FN. I de sammanhangen är EU-blocket relativt liberalt, menar Carel Edwards från kommissionen.

Han tycker också att EU-länderna står närmare varandra idag än de gjorde för femton år sedan. Det finns en samsyn om de grundläggande frågorna, men den praktiska utformningen av narkotikapolitiken och hur debatten förs beror på den sociala och politiska kulturen i varje land.

– I Sverige med en liten befolkning, ett starkt socialt nätverk och med en konsensuskultur, går det att tala om återhållsamhet. Men det är en annan verklighet i till exempel skottska Glasgow.

• Drugnews: Håller EU på att få en mer drogliberal politik?
– Ja, långsamt och gradvis. De flesta regeringar har förstått att ifall man använder poliser och domstolar till att jaga ungar med en bit cannabis så betyder det mindre resurser till att bekämpa annan brottslighet.

Enligt Edwards håller också inställningen till droger på att förändras i breda lager av befolkningen.
– De flesta håller med om att smuggling och langning är dåligt. Men det finns en stor minoritet, eller kanske till och med en majoritet, som undrar: är det verkligen så hemskt att använda droger?

Å, Nangilima! Ja, Jonatan, ja, jag ser ljuset!

FHI förvånas av alkoholframgång

STOCKHOLM De nationella målen att motverka alkoholskador har – trots ökad tillgänglighet och tillåtande attityder till alkohol– uppnåtts ganska väl. Däremot går narkotikautvecklingen åt fel håll, uppger Folkhälsoinstitutet i en utvärdering.

Myndigheten har checkat utfallet för de nationella handlingsplaner om alkohol och narkotika som riksdagen tog 2006 för perioden fram till om med 2010.

Folkhälsoinstitutet är förvånad över utvecklingen på alkoholsidan. Trots ökad tillgänglighet, införsel och alkoholreklam, så har konsumtionen minskat i landet. Även om alkoholrelaterade skador är omfattande, så är trenden ljusare senaste åren, enligt FHI.
– Fler serveringstillstånd, mer tillåtande attityder mot alkohol, fortsatt privatinförsel, internetförsäljning, mer sofistikerad marknadsföring särskilt mot unga; allt är faktorer som borde lett till ökad konsumtion, säger Sven Andréasson, alkoholläkare och expert vid FHI.

De samlade förebyggande insatserna tillsammans med uppmärksamhet i media och hos allmänheten om alkoholproblemen har haft effekt, tror Andréasson.

Även om en majoritet ungdomar dricker alkohol, så har andelen nykterister ökat i skolenkäter. Idag säger omkring var tredje i nian på grundskolan nej till alkohol.(OKEEEJ!)

Vad gäller narkotika är är utvecklingen mer svårtolkad, men en samlad bedömning är att den går i fel riktning, enligt FHI. Knarkrelaterade brott, sjuklighet och dödlighet har ökat under perioden. Samtidigt sjunker gatupriser på narkotika och tullens och polisens beslag har ökat.

Även om visionen om det narkotikafria samhället inte uppnåtts och en något högre andel skolelever idag prövar narkotika, så är det betydligt färre unga i Sverige som experimenterar än i de flesta andra länder. FHI tror att den restriktiva narkotikapolitiken som länge förts, och något intensifierats, hållit nere användning och skador av narkotika.

Danmark börjar dela ut heroin

KÖPENHAMN Danska narkomaner kommer från februari erbjudas gratis heroin när en omstridd lag träder i kraft. Först ut blir Odense och Köpenhamn.

En månad senare är börjar utdelning i kommuner runt huvudstaden medan heroinister i Esbjerg får avvakta till i sommar. Staden Århus tar ställning om en månad om man vill delta medan Ålborg röstat nej till programmet.

Omkring 230 grava missbrukare kommer till en början få statligt heroin till en skattekostnad av cirka 95 miljoner svenska kronor, rapporterar Ritzau och TT.

Efter uppmärksamhet om att unga flickor utnyttjades sexuellt i utbyte mot heroin och en stormig dansk debatt om missbruksvård med hänvisningar till försök i Schweiz och Holland, så antogs lagen 2008. Men tillämpningen har diskuterats vidare och det har tagit tid att finna lokaler och personal.

Den kontroversiella heroinförskrivningen (läkemedlet Diamorfine) uppges minska kriminalitet bland heroinister och underlätta deras vardag. Motkrav för att få statligt finansierade droger är att de måste infinna sig mellan en och tio gånger per dag till kliniken.

Heroinförskrivningen ska utvärderas efter några år.
– Men när vi väl påbörjat på denna väg, så går det inte att vända. Det vore oetiskt att sedan förvägra en påbörjad behandling, sade Köpenhamns medicinskt ansvarige i programmet, överläkare Christian Hwid på stadens socialförvaltning, till Drugnews ifjol.

• Norge utreder för närvarande om heroinförskrivning är en möjlig metod att möta landets opiatproblem. Folkhälsominister Maria Larsson (KD) har varnat för den danska vägen i narkotikapolitiken.